Som all missbruk borjade allting med en smak. Det ar detaljerad sa historien ifall Alison Karlene Hodgins borjar, som med blott 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som alla andra unga vuxna gjorde han det med oskuld och viss cynism. I sitt prat med Huffington Post, kommenterar kvinnan: «Jag varje 18, i min basta vans kallare, enkel rusig kungen billigt vin nar jag skapade en profil for henne som en andel fran ett skamt.» Men Hodgins visste lГ¤s hГ¤r ej att detta skoj skulle bli centrum i hans liv en tid senare.
Inom kort efter borjade Alison experimentera natdejting kungen speciell hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder kungen natten, enbart for att senare angra sin tandstickor kungen morgonen och fortsatt att ta bort din profil. Denna handling foljdes av loftet att inte atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord inte forut lange.
Men intill denna tidpunkt var Hodgins fortfarande ganska frisk. Sakforhallande ar att foto efter att hon borjade sitt aventyr i en varld fran onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta affar varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.
Ett parti med dragkamp
«Efter uppbrottet sorjde sjalv forhallandet innan jag laddade ner en ny app. » anser Alison och forklarar hur han lyckades raka annu fler par potentiella par efter handelsen. Nej varje inte turen gallande hans blad. «Jag dejtade varenda och en i par manader.»
«Efter varje uppbrott sa sjalv till mej jag att jag skulle ta lite epok. Sjalv ville fokusera gallande undertecknad allena. Hon skulle tanka efter ovanfor vem jag var och baksida av underben sjalv ville. Jag skulle ej ladda ner nagon dejtingapp.” Men tva veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store tillganglig med ordet «Dating» i sokfaltet.
Men varfor blir vi pundare av dejtingappar?
Sjalvklart skulle det vara orattvist att skylla Alison jag forut hennes dejtingappsberoende. Trots allt, de ar ett medium som alla andra att tillgodose ett av de viktigaste manskliga behoven: vilja ifall koppling.
I sjalva verket ar det just detta behov som gor oss «beroende» av dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med imponerande plasticitet, som kan byta sin kemi som losning pa en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan uppleva.
Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer gallande Posit Science, dessa ar en fran de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt liv. «Naturligtvis kan dessa upplevelser framkalla nagra fran de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva», kommenterar forskaren. Global DatingInsights.
Utover avta foredrag om karlekens konsekvenser gallande den manskliga hjarnan, inneha Merzenich samt gjort en del forskning ifall hur dejtingappar paverkar den. Har forklarar hon vad hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger kungen appar som Tinder, och varfor.
«Vi vet att nar en person gor nagot fruktbar, som att ga gallande en fullgod dejt eller mota en rolig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med beloning. Det intressanta ar att hjarnan ej behover ringa beloningen for att slappa dopamin; ifall hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den ocksa dopamin.
Fran denna syfte, nar en person borjar glida mellan potential tandstickor pa en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt spa spanningen och beloningen av en dejt och frigor dopamin.”
Men Merzenich ar ej den enda som inneha lyckats ansluta detta sak till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder samt en snegla gallande denna effekt. Har forklarar Brewer hur sociala appar fran nagot batalj aktivera synonym «krets» som substanser som alkohol, kokain, heroin, oxikodon och flertal fler. Som svang ar inneha en dos Tinder i de flesta fall ej lika forodande konsekvenser som de substanser som namns har.
Natasha Dow Schull, antropolog och forfattare till en bok som kopplar pundare till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet av dessa applikationer fungerar kungen likartad fason som spelberoendet.
«Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett ifall beloningar levereras eller inte. Om du ej vet hur sa du kommer att atnjuta eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin tur ar de mest beroendeframkallande.
Du bygger den har forvantan, den forvantning bygger, och det blir en slags avlastning nar du far en beloning. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha».
Ett problem som drabbar vissa mer an andra
En experiment klar av Match, bekraftar antalet brukare som tenderar att atervanda till applikationen pa en oupphorligen basis. Enligt webben, 15% av singlar kungen Tinder de kommenterar att de kanner sig avhangig fran processen letar efter en dejt.
Av denna invanare ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre chans att bli beroende. Kvinnor utgor under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas av utmattning efter denna process.
En tredjedel fran anvandarna av dessa appar har aldrig gatt kungen en dejt med nagon de inneha traffat pa dem. For detta sammanfattas allt till ett slags «videospel». I en artikel for BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att «forvarva poang i ett videospel». «Det ar ett tidsfordriv snarare tv:n nar sjalv ar uttrakad», anser hon.
David Greenfield, professor i psykiatri spann University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Framat tillagger han att i de flesta fran dessa fall finns det inget vi kan producera pro att radda oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.
Dopamin ar en starkt signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att fortara och sex, sa vi talar ifall att skrida emot nagot som biologiskt inneha utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.
Fran denna anledning kan en fran losningarna ligga i att kungen djupet fatta det att ha fler alternativ kommer ej att skapa oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, «stressar det oss annu mer.»
No responses yet