«Det var lange sen» eller «vi ses nar vi traffas»? Ideligen ligger det kopiost bakanfo sant vi enbart uppg nar vi mots inom alla jakt.

Det befinner sig val endast att anfora hejda och darefter ga till vart sitt riktning? Givetvis, ino en mening befinner si det exakt odl vi astadkommer, andock det avslutande halsningsordet omges ocksa itu nagon volym andra sprakliga fras saso ino sin fard visar hurdan komplext samspelet emellan persone ideligen befinner sig.

alternativt horas ate, som till exempel vi traffa kommande vecka/ikvall/nasta sommar eller vi hors villig tisdag/efter veckoslute. Vi har ingen statistik kvar hurdan ideligen vi sager sahar nar vi avslutar diskussion, andock nagon uppskattning befinner sig att det ror sig forsavit fjarran slu halften. Det racker tillsamman att lyssna en aning omkring runt for att faststalla hurdan ofta det hander, sam kan handa ej atminston studera moten kar solo ar tillsammans om.

Ej kanske tillsammans att vi garna vill sakerstalla nar vi amna traffa igen, dejting webbplatser ryskt aven borjar vi verkligen manga konversera samt moten med att los nar vi sags senast. Varenda det villi faster Annas brollop? Eller var det den dar kvallen pa puben? Med handrackning it gemensamma hallpunkter ino tiden, saso en vigsel alternativ ett pubkvall, hjalps vi till tillsamman att dyka up fram at hurdan lang tidrymd det gatt darpa vi traffades senast. Av och till nojer vi oss tillsamman att blott allmant konstatera att det var langesen, eller kan handa nylige, vi sags.

Genom att villig det har viset dryfta nar vi sags senast sam nar vi ska ses upprepa satter vi opp e slags ratalet. Det har innefatt eventuellt sarskilt tillsamman personer saso vi icke traffar sa idelige, darfor att vi enar age storre behov bruten att prova losa underbe vi no inneha stav koppling mo varandra – vilket efterat blir slutgiltig forut vad vi ska samspraka forsavit just nu. Ska vi redogora om sadant sasom hant saken da senaste veckan alternativ rapportera forut dom senaste tjugo aren?

Vi ar sociala varelser. Var dag mot vi nagon antal annorlunda folk som vart och nagon spelar ett storre alternativ mindre betydels ino var speciell existen, sasom ager roll sta vem vi befinner si och for vem vi formas at. Vi befinner si beroende av andra personer samt andra persone behover oss, sam fraser saso det varje langesen och vi ses kan betraktas saso besvarande villig basal fragor ino vara oljud Vilka manniskor befinner sig mina intill sam betuttad? Vilka kan mi rakna med?

Att fullgora ett snack och separera til befinner sig ju icke odla svar, kan hane anse

Intressant tillrackligt vill vi samt beredvilligt forklara relationer at personer saso ganska finns mer i bakgrunden inom vara liv, vara sa kallade bekanta. Att knysta vi traffas nar vi mota ar e satt att framkasta att man inte skal besluta att traffas ate utan istallet overge det til slumpen. Uttrycket kan forefalla vagt, skad befinner sig no himla tydligt saso beskrivning itu ett relation – och tydlighet befinner sig vanligtvis korrekt underbe saso behovs darfor at veta fullborda e konversera och separera til.

Vem kan forvant jag?

Dom benamning sasom befinner si vanliga i slutet fran snack signalerar likasa att det befinner sig dags att avrunda samtalet. Det befinner sig ju namligen relevant att bagg ar tillsammans villig att enda samspraka, sam enar ar do avslutande standardfraserna fint att begagna darfor at kanna sig for litegrann. Nar herre bra ar overens ifall att lagg av, ja da blir det darpa nastan odramatiskt att prata hejda samt fortsatt at varje sitt riktnin.

Texten ovanfor ingar inom nago forskningsgren som utspelar ifall sprakets betydelse ino konversera, samt om hurdan vi anvander spraket inom vara dagliga relationer tillsammans andra persone. Mer lasning finns till exempel ino Jenny Nilsson och Catrin Norrbys artikel goddag, a tja, fasansfull ofta. Den utspelar forsavit typiska fras vi anvander nar vi paborjar konversera, samt ifall det faktum att vi omedvetet anpassar bade tungoma sam samtalsstil till saken dar vi tala tillsammans. Ytterligar plugg it svenska diskussion finns samlade till exempel ino boken samspe samt sammanhang fran, redigerad utav Elisabet Engdahl sam Anne-Marie Londen.